Äntligen!

Efter 2 veckor hos sin far är hon äntligen hemma.
Nu sover hon i sin säng och cd spelaren går varmt,
dock är det väl dax att stänga av den då den inte gör
någon nytta just nu iaf. ;)
Men Lotta på bråkmakaregatan rockar fett!

Sen sist så är de väl bättre eller jag vet nog inte riktigt.
Allt är nog innerst inne upp och ner till 110% för man vet
inte riktigt hur man ska hantera/tackla det hela.
Antar att man igentligen bara ska köra och hoppas på det
bästa, även om man vet att det finns flera olika utvägar.
Det är en jobbig tid och det kommer bli värre men just nu
är jag otroligt tacksam för att det mesta flyter på.
Nu är det bara att hoppas på att det fortsätter så och att allt
kommer att gå bra, så om ett par månader vill jag att allt
ska vara så bra det bara kan.

Jag har ju iaf något i de otroligt mörka att se fram emot.
Spanien, 10 dagar i förhoppningsvis sol sol sol.

Och jag håller mina tummar och tår att allt kommer att
lösa sig till de bästa, för det måste de.
Jag ser inget annat slut än att allt blir som vanligt,
eller iaf så vanligt att man slipper allt som komma skall.

Kram