måndag 15 mars 2010

Lycka. =)

Allt är över, vi har pratat och pratat. Skönt.
Vi vill båda samma, tycker samma, känner samma.
Jag är så himla glad för att det inte var värre,
jag som förstorar upp saker och ting eller överdramatiserar. ;)
Men tja det är sån jag är, sorry.

Hur som haver så är det lika bra som fiskarna kan andas i vattnet.
Och det är så himla skönt att vi har det så bra som vi har det.
Enda trista är att han idag fick reda på att han blir kvar på jobbet till den
12 maj, jätte bra samtidigt som det känns lite långt bort, men han är på väg
åt rätt håll, snart är han hemma och då hoppa jag att han får stanna länge. =)
Snart dax för Spanien och det ser vi verkligen fram emot, kommer bli kalas!
Och sen är det semester, sommar, åka mc och bara njuta!!!

Nix, dax att fortsätta med syrrans goa avlopp i badrummet. ;)

onsdag 10 mars 2010

Det var nåt, jag visste det.
Att få ett sms innehållande det jag misstänkte blev inget bättre.
Jag kan inte hjälpa det men jag blev så besviken, ledsen, arg.
Är det inte bättre att prata? Irl så att man kan reda ut allt på en gång?
Nu kommer vi ju inte att prata om det, bara låta de rinna ut i sanden.
Jag vill prata om det, men det kommer inte göra så stor nytta.
Han kommer tro allt är som vanligt medans jag kommer tänka på det
hur länge som helst, sån är jag. Tyvärr.
Även om jag kommer vilja säga vad jag tycker och tänker så är det inget
jag kommer att göra, jag orkar inte bråka, det är bara onödigt och trist.
Synd att jag är lite långsynt ibland, önskar det inte vore så.
Men just när de gäller sån här, då är det kört.. *Gaaaaaaaaaaahhh*

Nu ser jag iaf fram emot att få hem mitt lilla hjärta, min lilla Puff.
Imorn får hon sova hemma en natt innan det är dax för sista hos sin pappa
innan hon kommer hem i 1 vecka och jag LÄNGTAR!!!

Natti natt...

söndag 7 mars 2010

Just nu känns mitt liv helt upp och ner.
För en vecka sedan var jag så himla säker, allt kändes toppen.
Så ville/vill jag alltid känna. Vilken känsla och så länge jag levde
på den, helt otroligt. Trodde/ville att det skulle kännas lika dant
nu igen, men icke. Jag vet inte vad som hänt eller inte hänt.
Har jag gjort nåt fel? Har du? Har vi? Varför? Vad hände?

De värsta är när man får svaret att det inte är nåt fel men ändå
så ser jag, jag är inte blind, jag är inte dum.
Det enda jag är det är sårad. Jag känner mig som jag vet inte vad.
Jag vet att till helgen är allt som vanligt, antagligen.
Men just nu känns det bara som att jag väntar på att få ett slag i
ansiktet, ett slag som gör så ont att jag inte kan resa mig upp.

Usch, nu låter det säkert 1000ggr värre än det är men känslan när
man ser att nåt är fel och man inte får ett svar är så sjukt jobbig.
Jag vet att tröttheten är jobbig, men är de verkligen bara det?
Jag försöker vara så ärlig som jag bara kan, varför kan inte du göra
det också? Vi är väl ändå två, vuxna människor?

Irriterad irriterad irriterad!!!

Skönt att låta tårarna rulla nerför kinden, men bara en liten stund.
Nu tänker jag gå en trappa upp, krypa ner i sängen och bara va,
ligga stilla, andas, blunda, drömma...

onsdag 24 februari 2010

Efter en toppen dag som mitt i slutade i stress är jag iaf
väldigt nöjd. =) Jag har fått vara med min fina dotter,
hälsat på hos ena systern, min föräldrar, en snabb sväng
hos den andra systern och kramats med hennes sjuka dotter
sen gym och nu är jag precis klar med pannkakorna så att
Alva kan få sig lite mat direkt imorn när vi kommer hem
efter gymmet, gäller att ligga steget före när man vet att
man inte riktigt kommer hem i en bra tid. ;)

Men men.
Nu är det sängen, imorn är det jonn 6.30 så hej så länge.

tisdag 23 februari 2010

Idag har det var en lång dag.
Ringa lite samtal ang min parkering där de skottat en
stor snövall på ca 5m, behöver jag säga att jag inte kommer in?
Ja, visst är det underbart, gillar snön massor men blir så jäkla
förbannan när de måste gör så att jag inte kan parkera!!

Gymmet och träffa tränaren, nu blir det lite hårdare tag 12ggr.
Ska bli skönt, bara Alva och jag kan hålla oss friska nu så. =)
Sen till min gammla gammla vind för att tömma den lite,
svinkallt och sjukt stora och ÄCKLIGA spindlar!
Mysa med Alva och sen fika med systerdottern Thea som fyllde
underbara 2år och bjöd på god kaka.
Hon är underbart söt. =)

Stannade hos syrran i ett gäng timmar, kanske några för många
men shit va kul vi hade och skrattade gott.
Jag verkligen älskar att umgås med min familj, då mår jag som bäst. =)

Nu är det natten, imorn eller rättare sagt idag är det bla jobb som gäller.

måndag 22 februari 2010

Jag har fått världens bästa besked!!!
Eller kanske inte världens bästa men det är på väg
åt rätt håll och det kommer bli så jäkla skönt! =)
Om gudarna kunde veta hur mycket jag älskar dig,
hur mycket jag behöver dig, hur mycket du betyder
för oss alla. Du är världens bästa och det kommer du
alltid vara. Tack för att du finns och för att du är så
himla stark! All min kärlek till dig. =)

Sen har vi en förlovning som kommer bli ett bröllop,
sååååå vi längtar tills nästa sommar då de blir stort,
vacker, speciellt och fyllt med 110% kärlek!
Jag ser fram emot att få fira denna dagen med er. =)

Vi har en massa födelsedagar som redan är avklarade,
7st inom familjen (på 2mån!) och ca 10st kvar, eller det är ju
många många fler, men nu räknar jag bara
syskon/föräldrar/syskonbarn/respektive. ;)
Sen är det ju alla vänner, många födelsedagar och aldrig tar
det slut, vi blir bara äldre och äldre. ;)

Helgen tillbringades med mitt jobb, min familj och mina vänner.
Födelsedags fest i fredags hos Jocke o Patrik, Lördag var vi hemma
hos oss en sväng, käka gott, snacka och sen blev det bowling,
idag blev det mys fram tills jag började jobba och nu är det nog dax
att sova. Trött som tusan är jag och det blir upp tidigt då jag måste
ner och flytta bilen, åhhh va tröttsamt med all snö.
Man kan ju få krupp på annat menar jag. ;)

onsdag 17 februari 2010

Natt

Har haft så mycket jag tänkt och velat skriva om men just nu
så är det total stopp och inte nog med det så är det nog dax
att hoppa i säng för det är en dag imon också tydligen. ;)

Ser fram emot fredag för att Jonatan kommer hem,
jag jobbar bara till 19 och sen blir de födelsedagsfest för
Jocke och Patrik, nice! Lördag blir det lite dricka här och sen
en sväng på bowlingbanan med vänner, inte helt fel de heller.
Söndag blir det jobb till 22 så blir en kort dag med hjärtat.

Och då med det jag ser mindre fram emot är att jag lämnar Alva
på fredag, att jag börjar tidigt på lördag så jag måste hem i normal
tid från Jocke och att hjärtat åker på söndag.

Men inte nog med det så har jag kommit på att oavsett hur skönt
det är att vara ensam på veckorna så är det så himla tokigt och jobbigt.
Det är inte alls en vanlig helg som alla andra sambo par har.
Vi måste/vill göra 10 saker mer än vi kan och hinner, vi har så mycket
tid att ta igen från veckan att vi knappt hinner med att säga hej för allt
blir bara så tokigt, allt känns så pressat och man känner sig mer eller
mindre tvingad till vissa saker, det är så sjukt trist.
Jag älskar att vara spontan, göra som jag vill, ta dagen som den kommer.
Men vi kan inte hur mycket vi än vill, det funkar inte så och aldrig får man
den där lilla lilla lilla stunden som man igentligen behöver för att visa att
man faktiskt finns och bryr sig på de där äkta och verkliga sättet.

Jag längtar tills han bor här hela tiden, tills jag får lov att tröttna på att ha
honom hemma så att jag kan få ett normalt förhållande.
Så att vi kan få ett normalt förhållande och faktiskt kunna njuta av
varandra lika väl en söndag som en tisdag eller varför inte en torsdag?
Är det så mycket begärt?